Ulla-Britts Blogg

Ulla-Britts Blogg

Kerstin Malms föreläsning

HundPosted by Ulla-Britt Fri, April 08, 2011 20:46:35

Tisdag 5 april föreläste Kerstin Malm hos Dogma i Stockholm. De hade , för kvällen, hyrt in sig i en jättemysig lokal med tegelvalv. Inte så stort men de ca 70 åhörarna rymdes utan problem. Jag bestämde mig för att åka så sent som på måndagen och är jätteglad för att jag åkte.

Föreläsningen hette "Om hundens sociala struktur och zonförsvar - och våra svårigheter med det" eller som Kerstin gärna kallade den "Växa - inte lyda". Hon tipsade om boken med samma namn, skriven av Lars H Gustafsson.

Hon föreslog att vi i stället för att kalla oss ledare, ska sträva efter "att vara en ansvarsfull hundägare". Det är en utmaning Klarar vi verkligen det. Att vi inte kan vara hundens ledare är helt klart. Vi fungerar ju inte som en sådan.

Ledaren sätter inte några gränser och ställer inte några krav. Ledaren går inte efter några regler och har inte företräde till något. Han/hon styr inte ens jakten. Allt det vi har tagit på oss, eftersom vi inte lever i en vargflock.

Inte heller är hunden ledare över oss och kan aldrig bli det. Vi lever inte i en flock, utan i en sk flerartsgrupp. Hunden klättrar därför inte i rang och dominans existerar inte. Det är därför inte till någon som helst nytta om vi som människor äter före hunden, går före ut genom dörren, kräver att den ska flytta på sig när den ligger i vägen, hälsar på alla människor först, inte tillåter hunden att ligga i möbler med mera. I stället visar vi vår okunskap och är riktigt ohyfsade i en hunds ögon. Nonchalera inte din hund när du kommer hem! Ställ ner kassen med mat och ge hunden ett par minuter. Den behöver det. Dina människor kan vänta ett tag på dig. Det kan inte hunden, utan att må dåligt.

Olydnad är med andra ord inte ett ledarskapsproblem. Det är i stället en fråga om inlärning och motivation.

Kerstin tog upp det faktum att det är svårt att hitta en kurs där man jobbar med enbart positiv förstärkning. Hon hade förstått på en kontakt hon haft att han faktiskt hade hittat just en sådan kurs. Då blev det lite muntert i salongen när Karin från Dogma sa att "ja, han var så trevlig att ha på kurs".

Kerstin gick igenom hur de olika zonerna ser ut och fungerar. Hon lärde oss att vi aldrig ska ta strid eller försöka sätta en hund på plats när VI gjort fel och inte respekterat hunden. Hon uttrycke det väldigt klart och tydligt med orden : NÄR HUNDEN BITER HAR MÄNNISKAN GJORT FEL.

Föreläsningen fortsatte och om du har möjlighet, tycker jag absolut att du ska , både lyssna på en föreläsning och läsa en bok .

Tänk också på att välja instruktör med omsorg. Ställ krav på både utbildning och erfarenhet. Gå inte kurs hos någon som jobbar med korrigeringar i träningen. Rent vetenskapligt vet man att det inte är det bästa sättet och hur trevligt är det?

Människan och hunden

HundPosted by Ulla-Britt Sat, April 02, 2011 00:17:32

Så har jag kommit hem från en kväll med givande hunddiskussioner och gott fika. Diskussionerna blir lätt många och långa En del uppehöll vi oss vid det faktum att hundmänniskor ibland förtjänar att bli bitna. Tyvärr är det då hunden som får betala. Det blir ofta dödsstraff som utdöms.

Det finns tillfällen då hundar provoceras att bita. Det finns tillfällen då hundar biter av rädsla och för att försvara sig i ett trängt läge. Bland annat togs exemplet upp då hundägare, i uppfostringssyfte, lägger omkull sin hund. Sådant händer oftare och oftare efter att TV börjat sända allehanda hundprogram. Man får också lära siga att dominera sin hund på ett hotfullt sätt. Ibland använder man stryphalsbandet bakom öronen för att tillfoga en grym smärta.

Jag förstår att sådana här metoder används av ren okunskap. Jag förstår att man lyssnat på någon som tror sig veta. Någon som vill leda. Resultatet blir i många fall rena övergreppen mot hundarna. Hundar som i fortsättningen inte vågar lita på vad man kan komma att göra. En hund som viftar på svansen för att lugna och blidka, inte för att den är glad. Inte för att den älskar sin människa utan för att den faktiskt är rädd för sin människa. Otäckt, eller hur.

Ibland används tuffa metoder redan hos uppfödaren. Man ruskar i nackskinnet för att tillrättavisa, något som lätt får till följd att hunden som vuxen har lätt att ta till aggressivitet. Nej, en tik som mår bra gör inte heller så och även om så vore - du är inte en hund. Det vet din hund och de har lättare att förstå vårt språk än vi har att tala deras.

Snälla, söta, rara hundägare - din hund vill inget annat än att vara din bästa vän. Din hund försöker inte klättra i rang i familjen Den är inte dominant och behöver inte sättas på plats. Den behöver få reda på vad du vill att den ska göra, genom att du berömmer den när den gör rätt. Det lär den sig så mycket mer av, än om du straffar den när den gör fel. Positiv förstärkning av det önskade beteendet är det effektivaste sätttet att träna din hund, kanske det enda acceptabla sättet. Om du använder dig av klicker är det ännu effektivare. Det är dessutom viktigt att hitta rätt belöning för just din hund. När det handlar om klicker gäller det att hitta rätt godis och det är din hund som ska välja. Lägg ut en rad med godisar och låt hunden välja. Byt plats på godisarna och låt hunden välja igen. Gör det ett par gånger till för att vara säker. Sedan kan träningen börja.

Om du har en hund som gör utfall, kanske en hund som skrämmer dig lite. Ta kontakt med en hundpsykolog för hjälp men försök aldrig att korrigera bort beteenden. Avbryta/ avleda, ja men använd dig inte av ryck som ibland till och med kan förvärra beteendet och lägg aldrig omkull din hund!

Njut av livet ihop med din hund och jobba för att BLI HUNDENS BÄSTA VÄN!

Hund i familjen 3

HundPosted by Ulla-Britt Wed, March 30, 2011 16:09:09

Igår tittade jag på program nummer tre i serien "Huset fullt av hundar".

Det första jag reagerade på var att man framställde det som något positivt att barnen gärna busade och låtsasbråkade. De hade nu en familj med tre barn och en ensamstående mamma. Alla hade olika önskemål när det kom till hund.

Ute iträdgården bodde en, vad jag kunde se, ensam kanin. Varför säljer man kaniner till ett ensamt liv? Varför berättar man inte för familjerna att kaniner inte mår bra ensamma? Men det hör inte hit.

Nu var det dags att träffa hundarna. Efter Claudias standardhälsning, så kom:

den glada boxern Alex, den försiktiga vallhundsblandisen Jazza, dvärgpinschern Gangster, jack russelvalpen Gustav, taxen Bella och bearded collien Spike, som familjen tyckte verkade tråkig.

Familjen gillade genast Gustav eftersom han var så leksugen men han var ju inte rusren. Valp!!!!

Bella hade lite mjäll, så henne badade man genast med mjällschampo. Mjäll är ett tydligt tecken på stress och schampo för människor är direkt olämpligt för hund. Stackars Bella! Redan stressad utsätts hon för ett bad och med ett schampo som med stor sannolikhet ger henne klåda.

Spike, bestämde man sig för, var nog blyg för att det var så kallt. Han behövde tina upp.

Äldste sonen Oscar vill ha den häftigaste hunden och det är, enligt honom, boxer Alex. De andra hundarna fnyser han lätt åt.

Nu börjar man med en uteaktivitet. Lite fumligt åker man fram och tillbaka i ett skidspår. Det är ju viktigt att hundarna orkar hänga med den aktiva familjen. Familjemedlemmarna lyckas inte stå på skidorna och det är bara tre av hundarna som får hänga med i spåret.

Varför åkte taxen i ryggsäck? Hade den ont i ryggen?

Familjen tyckte att det bästa med hundarna var att de tyckte om att vara ute. Inget sades om att det är normalt att hundar gillar att vara ute och det normalt är människan som inte orkar med i hundens takt.

Nu gör man första valet och åter igen hämtas hundarna en efter en. Två får sitta kvar. Ett trist beteende och en trist lärdom för de tre barnen.

Sedan släpps de kvarvarande fyra hundarna lösa i hemmet och lämnas ensamma. Man har gillrat fällor på bänken och ojar sig över att hundarna går upp i soffan för "vi sa ju att de inte fick det".

Nästa aktivetet var godissök med köttbullar. Det såg fumligt ut och , som en bekant påpekade, det är kanske inte så lämpligt att visa hela svenska folket att det är ok att använda sig av lekplatser .

Lydnad skulle man också öva. Claudia lyckades inte lära familjen hur man lär en hund att ligga. Det kan man göra på olika sätt. Vi fick inte se något. Många av hundarna var jätteduktiga men vad fick NÅGON ut av den "övningen"?

Så händer något intressant. Mamman ber Claudia om hjälp. Hon vill få tips om hur man ska tänka när man väljer hund. Enligt Claudia är det svårt. Det handlar ju om kemin och hon tycker att familjen redan har tänkt igenom det hela så bra.

Så blir det dags för val två och en lååångsam röstning likt röstningarna i Robinson. Spike och Gustav blir kvar Oscar är ledsen.

De hundar som ska lämna familjen, kallas in till ett sorgset adjö. Varför?

Nu tar man inte fram någon bur men en ledsen Gustav stängs in bakomkompostgaller medans en glad Spike får sova i sängen. Vad i hela friden tillförde den natten? Mamman sade att det var så värdefullt och hjälpte dem att välja. De valde Spike. Det hade de nog redan gjort och Gustav fick utsättas för den natten till ingen som helst nytta.

En höjdarvecka enligt familjen. För människorna kanske.

Ett litet tillägg.

Programmet diskuteras naturligtvis livligt. Jag har fått reda på att det är tillåtet att ha med sig hund in på lekpatser om de är kopplade. När och hur det är lämpligt är naturligtvis en annan fråga. Låt lekplatserna vara ifred om det är barn där!

Jag har också fått reda på att det finns tydliga bestämmelser om hur stora inhägnader ska vara. Kompostgallerinhägnaden var inte laglig enligt vad jag förstår. Om du vill använda dig av en sådan - kolla upp bestämmelserna hos Jordbruksverket!

Funderingar

HundPosted by Ulla-Britt Mon, March 28, 2011 11:34:15

"Huset fullt av hundar" har rört upp känslorna både hos de som ser problemen och de som tycker att det är ett bra program. Hundar rör upp känslor. Det såg man på Debatt. Diskussionen om otrohetsuppmaningarna på nätet upprörde inte på långa vägar lika mycket som hundarna.

Man kan enkelt plocka isär de program som visats så här långt och visa på risker och rena felaktigheter. Jag har inte varit närvarande vid inspelningarna men det som visats på TV är det som gått ut till Sveriges hundägare. En del av det som uppmuntrats till, medvetet eller omedvetet, är olagligt eller direkt olämpligt. SVT påstår sig vilja bilda. Många hundägare, bloggare och forumsmedlemmar verkar tro att programmet kommer att lära människor att välja hund och att göra en noggrannare research. Jag har sett precis motsatsen. Ingen har nämnt något om hur man ska göra för att välja rätt ras. Ingen har i TV pratat om de olika rasernas behov. Man låter direkta felaktigheter gå ut i sändning.

Man påstår sig ha "hundexperter" närvarande. Vad är en hundexpert? Har SVT lyckats gräva fram de få experter som ställer upp på de här galenskaperna. Varför gör de det? Är det för att deltagandet i TV lockar,? Är det för att de faktiskt inte har kunskap nog att se problemen?

Risken med ett sådant här program, är att det blir fel hund i fel familj, inte bara i TV-familjerna. Hela svenska folket sitter och tittar på de gulliga hundarna och blir sugna på att köpa en gullig jack russel, en tjusig vinthund eller en kramig chihuahua. Så fel det kan bli och omplaceringsfallen kan komma att bli fler.

Hundarna mår bra under inspelningarna påstås det och de utsätts inte för någon form av stress. Jag har sett stressade hundar i TV-rutan. Är det den enda stressen de utsätts för?

Hur lång träning har behövts för att få hundarna att uppföra sig så väl. Hur lång tid tar det innan den riktiga hunden poppar upp som en liten överaskning för familjen? Barbro Börjesson är med som expert. Hon använder sig av metoder som inte rekommenderas av någon kunnig inom hundträning/djurträning - inte nu längre. Med kunnig menar jag att man baserar sin kunskap på vetenskapliga rön ihop med erfarenhet. Jag är ledsen SVT - ni har inte några hundexperter med er. De skulle i så fall inte ha ställt upp på just den här programidén.

Man skulle kunna göra ett bättre program genom att vända på steken och låta en hund åt gången hitta sin familj. Information om rasen/rasgruppen och vad det innebär att ta emot en omplaceringshund är viktigt. Det är sällan så gulligt som det framställts.

Jag blir lite bekymrad när jag läser diskussionerna på nätet och naturligtvis har jag fått veta att jag inte vet vad jag pratar om. Vill du läsa vad några av våra kunnigaste hundmänniskor skriver så kan du gå in på: http://hundifamiljen.weebly.com

.

Dokusåpa igen

HundPosted by Ulla-Britt Wed, March 23, 2011 15:53:04

Igår var det så dags för ytterligare en hund att hitta sin familj med hjälp av TV. Familjen var trevlig och hundarna jättefina. Det man kan undra över är hur TV tänkte när de tog med en schäfer-rottis-blandis och en labrador. Familjen hade önskat en liten hund eftersom de tillbringar stor del av somrarna ombord på segelbåt.

Nåja, det var väl inte något stort bekymmer egentligen. Det som störde mig var att man ännu en gång plockade fram en bur. Inte heller den här gången nämndes något om våra lagar. Det är inte tillåtet att förvara hund i bur i hemmet. Hur ska de blivande/nyblivna hundägare som tittar på programmet förstå det?

En hundkonsult kom in med sin irländska setter. Nu skulle familjen lära sig hundmassage för att som Galli sa, "bonda" med hundarna. Trevligt med hundmassage men det hade varit på sin plats att ge familjen tydliga instruktioner eftersom TV-tittarna tar efter. En felaktigt utförd massage kan vara direkt farlig. Hur många såg hundarna snabbt bli lugna och lätthanterliga? Vad händer när en TV-tittare ska praktisera det han sett på grannens bråkiga hund. Hundbett, med all rätt, och en avlivad hund kan bli resultatet.

Då jag själv har sålt sådana, så vet jag att det finns klövjeväskor som passar små hundar. De ser inte ut som den väska den stackars vavvan fick släpa på. Det kändes lite hafsigt och slafsigt.

När så familjen valt sin hund var det dags att ta ett känslofyllt adjö av den hund som inte fick vara kvar. Här visade SVT verkligen att de inte tar någon som helst hänsyn till hunden. Det ska göra sig bra i TV. Att hunden utsätts för känslor den inte riktigt förstår men definitivt upplever och stressas av, vad gör det. Lite snyft ska vi ju ha.

Det här avsnittet var lite bättre än det första men långt ifrån ett bra och bildande TV-program, som tar hänsyn till hundarna. Ingen har fått lära sig något om vad som är viktigt när man tar hand om en omplacering eller när man väljer ras. Det blir IG men utan minustecken den här gången.

Våga vägra träning!

HundPosted by Ulla-Britt Fri, March 18, 2011 00:37:20

Facebook är ett intressant forum. De allra flesta i min vänkrets är hundbitnasmiley Till min glädje har det visat sig att många delar min hundsyn. Ikväll besökte jag en väns hemsidaoch blev så glad när jag fann följande:

Våga vägra träning...
..som innebär ryck i hundens koppel!
..med stryphalsband!
..där man ska kasta omkull hunden!
..där man ska slänga burkar, koppel eller halskedjor efter sin hund!
..där man ska knipa hunden eller rycka i pälsen för att få uppmärksamhet!
..där man ska spruta vatten!

Hela hemsidan hittar ni på http://www.marieofsweden.se/

Alla de ovanstående träningssätten är bevis för att det saknas kunskap, respekt och empati. Självklart ska man även undvika olika former av träningsredskap som olika former av gå-fint-selar eller grimmor och konstiga dosor som ger ifrån sig ljud då hunden drar i kopplet.

Jag lägger till ett

Våga vara vänlig!

Sedan tar jag mina, trots avtorkning, lätt grusiga hundar och kryper till kojs med demsmiley

Hunddokusåpan

HundPosted by Ulla-Britt Wed, March 16, 2011 10:05:33

Igår var det dags för SVTs hunddokusåpa. Det var värre och rörigare än jag hade kunnat föreställa mig att det skulle vara.

En minibuss kör med viss möda fram genom snön och stannar framför familjen. Ur kliver Claudia Galli som glatt frågar familjen om de vill träffa sina hundar. Sedan leder hon fram dem en efter en. Totalt står familjen sedan med sex hundar, de flesta unghundar. De hundar de har valt ut till familjen och får man anta, anser kunna vara lämpliga till en ej hundvan familj, är:

En bordercollieblandis, en tax, en sloughi, en foxterrier, en jack russel och en labrador. Det här är alltså hundar som ska fungera ihop med familjens barn framför allt. En bordercollieblandis är enligt mig, en alldeles för krävande hund. Russeln är en hund som också kräver mycket och är en ras som lätt utvecklar aggressiva beteenden gentemot andra hundar. Den behöver jobba intensivt. En tax är en hund med stark jaktlust och taxar biter gärna ihjäl råttor, som den nog kan se familjens marsvin som.

Det var viktigt att hunden skulle fungera bra ihop med marsvinen, som ju var där först. En vinthund kan komma att se de små gnagarna som lätta byten om de springer undan. Vinthunden uppmuntrades dessutom att jaga genom att man kastade boll till den. Mamman i familjen påpekade att den visde sig dominant genom att den höll fast i sin boll. Det har inte något som helst med dominans att göra men kommenterades inte av TV-experterna.

Lite fåfänga försök att träna treibball och att leka med frisbees gjordes. Sex röriga hundar gjorde sitt bästa men Claudia berättade inte något om den relativt nya sporten trebball, som man inte lär sig speciellt snabbt. Men det värsta för hundarna var nog när de visade hur man kan koppla en skramlande plastpulka bakom en hund. Hur många går ut efter det här och testar på sina egna hundar? Hur många hundar skräms eller chockas av den skramlande saken som jagar dem?

Så småningom kom man till den första sållningem. Familjen valde då bort två av hundarna som lämnades liggande på åkern medan de andra glatt gick med "sin" familj. Dottern och mamman hoppades att de inte förstod och att de inte blev ledsna. Visst blev de ledsna. Jag menar inte att det var hundar som familjen borde ha tagit hand om. Det är sättet det gjordes på som jag reagerar på.

När det så småningom var två hundar kvar, skulle de sova över hos familjen. En av hundarna ville inte någon ha hos sig. Föräldrarna gick då ut i garaget och hämtade något som såg ut som en transportbur storlek katt. De hade tänkt ställa den vid sängen och förvara taxen i den. Inget sades om att det faktiskt är olagligt att stänga in hundar i burar i hemmet. Man kunde inte förstå det som att de hade tänkt använda den på annat sätt. Nu fann sig inte taxen i denna behandling och fick därför traska omkring och kissa på inredningen under tiden den letade sovplats.

Så småningom valdes taxen bort och leddes bort från den familj han lärt sig trivas med och sin nya kompis foxterriern.

Lärde sig svenska folket något om hur man väljer hund? Tror inte det. Man utnyttjade sex små levande varelser till ingen nytta. Jag misstänker att man redan hade valt ut foxterriern och taxen som de två möjliga. De andra hundarna användes för att göra det hela till en show.

Mitt betyg blir IG minus-. Fy sjutton för er SVT!

Påfyllnad av kunskap

HundPosted by Ulla-Britt Mon, February 21, 2011 12:18:03

Så har man då fyllt på med spännande kunskap. Två dagar med föreläsningar på Linköpings Universitet.

Per Jensen inledde med en ingående föreläsning om stress. Viktigt om man ska jobba med hundar och jätteintressant.

Johan Gullberg fortsatte med en eftermiddag fylld av ledarskap, dominans och kontakt/relation med hundar. Också ett jätteviktigt ämne. Jag hade velat lyssna mer på Per Jensen när det gäller dominans. Undrar varför han inte nvändes när han ändå var på plats?

På söndag inleddes dagen med två föreläsningar på engelska. Matthias Laska pratade en trevlig. lättförståelig engelska och hade all den pedagogiska kunskap man kunde önska. Han berättade om fysiologi och etologi hos bl a fladdermöss och råttor. Bland annat fick vi exempel på arbete med "Skinnerboxen".

Sin andra föreläsning ägnade Laska åt hundarnas sinnen och vi fick reda på hur bra våra hundars luktsinne är - eller inte, om man jämför det med andra djur. Han berättade även om det pågående arbetet med hundar som "söker" cancer. Jättespännande.

På eftermiddagen kom Mija Jansson, doktorand i populationsgenetik på Stockholms Universitet. En jättespännande föreläsning, där hon på ett intressant och pedagogiskt sätt förklarade hur viktigt det är med sk bevarandeavel, där man bevarar den genetiska variationen. Något vi oftast missar i vår hundavel. Det här är kunskaper vår käre Andreas Carlgren inte har, när han tror att han kan minska inaveln genom att skjuta vargar. Eller så vill han inte låtsas om de kunskaper som finns.

Den sista föreläsningen handlade om däggdjurens seende och hölls av vår kursansvariga, Lina Roth. Då var jag tvungen att sätta mig i bilen, så den får jag titta på via nätet (It's learning) när den läggs ut. Ser fram emot det.

Nu ska allt det här smältas och repeteras, för att så småningom hamna som en kunskap i mitt minnesmiley

« PreviousNext »